Med napp i mun!

Ibland är det bra trevligt med napp, även om mamma och pappa försöker ta den ifrån en mer och mer nuförtiden.

Jag ska ta mig tusan trycka upp en T-shirt med "Leave my napp be!" på. Jag tycker alla småbarn själva ska få bestämma när man ska sluta med napp, mammor och pappor förstår inte värdet av att få suga på en napp emellanåt!

Sådeså!

På stranden i Juquei

Silvia fyllde år 20 maj så vi firade det med att åka till Juquei över helgen. Juquei ligger vid kusten drygt tre timmar med bil från São Jose dos Campos, mellan Guarujá och São Sebastião. Sista biten är väldigt snirklig och stackars Gabriela blev åksjuk och spydde i bilen. Hon hade druckit druvsaft så det blev en snuskig, rödgrå röra i baksätet! Jättekul början på vår kalashelg... Vi bodde i Clemente och Reginas strandhus, de är kompisar med Flavio och Leda, mina "svärpäron". Väl framme drog vi på oss badkläder och gick till stranden så fort vi parkerat bilen och synat huset. Vattnet var ganska kallt men Gabriela tyckte det var roligt att springa och hoppa i vattnet vid strandkanten. Pappa hoppade också, fast mer belevat.

Solen sken och det blev varmt på stranden men efter en Caipirinha gjord på en hel del Cachaça, innehållet av en hel passionsfrukt, två matskedar socker och kondenserad mjölk samt is så var allting hur fint som helst, hehe.

På kvällen åt vi tårta och så sjöng vi för Silvia. Riktigare är nog att säga att jag sjöng (nåja) och Gabriela gjorde pipljud i takt. Början på en rapkarriär? I present fick min kära hustru en iPod samt en mockajacka jag köpte i Colombia.

Och på söndagen åkte vi hem till São Jose dos Campos igen men tog vägen via São Paulo för att minimera risken att Gabriela skulle bli åksjuk och spy igen. Vi vill ju inte att vår bil får namnet The Vomit Comet...

Glass i handen, sand mellan tårna och solsken och blå himmel... Livet leker!

Visitando Bogotá de nuevo

Esta semana estoy de vuelta en Bogotá, Colombia. La última vez estaba aquí con Silvia y Gabriela, esta vez estoy trabajando. Pero... como muy bien de todas formas. Esta foto es de un restaurante cerca del Parque 93 que sirve "la mejor carne del mundo". Diría que es una pequeña exageración. Comí Punta de Ancla que es un buen corte pero era bastante difícil de masticar para ser honesto. En otros restaurantes comí mejor, como el Ajiáco en Sopas y Postres o el Bife Chorizo en Taurinos en Zona T. Eso sí es buena comida! La cerveza es buena en cualquier restaurante en Bogotá, jeje.

Compré una chaqueta de gamuza para Silvia, cuero es barato aquí dicen, no sé comparar los precios. La chaqueta es linda de todos modos.

Feliz Día da Mãe

14 de Maio, 2006. Te amo, Silvão!

A monstrinha almoçando

A monstrinha almoçando na choppería Capitanía, SJCampos.

Sailing in Baltimore, Maryland

I was in Baltimore on a niiiiice business trip April 24-27. Volvo Ocean Race was in town and I went there with customers for some wining and dining. And sailing. First we had some sailing lessons and then we raced in the harbour.

Yep. Life is hard...

Poços de Caldas

Último domingo, o dia após o segundo aniversário de Gabriela, Flavio, Leda, Silvia, Gabriela e eu fomos visitar a mãe de Flavio, Marcelina em Poços de Caldas. A cidade é muito agradável com parques verdes e boms restaurantes. Marcelina mora com sua irmã e duas enfermeiras em uma casa grande. Nós comemos muito comida gostosa e Silvia e eu jogamos com a Gabriela em um parque.

Duas pessoas muito legais

Olha so, que "cool" somos os dois...

Visumansökningsprocessrapport # 2

I mejlet från advokaten stod det "Möte hos Delegacia do Trabalho imorgon klockan 9:30 AM. Ta med pass i original, arbetsvisumansökningsregistreringsdokument utfärdat av Policia Federal i original, äktenskapsbevis i original samt två 3x4 passfoton i färg med vit bakgrund". Jag tog med det som meddelats och infann mig på Delegacia do Trabalho 9:30 AM. Klockan 9:35 AM var jag tillbaka ute på trottoaren igen!

Det tog fem minuter för advokaten att visa mig till en tjänsteman som utan att lyfta blicken tog ett av passfotona, kollade namnet i passet, klistrade in fotot i en liten blå bok, lade fram ett papper som jag skrev på och sedan fick gå ut igen. Varför jag måste ta med två foton är fortfarande oklart. Skönt hursomhelst att proceduren gick så fort. Jag vet fortfarande inte vad det var för bok som mitt foto klistrades in i, varför jag tog med äktenskapsbeviset eller var någonstans i processen för att fixa arbetsvisum jag befinner mig men skitsamma, det verkar som att saker och ting rullar på.

Gabriela två år 29 april 2006

Tiden går fort när man har roligt!

Gabriela är redan två år, helt otroligt. Födelsedagen firades i São Jose dos Campos med mamma och pappa, mormor och morfar. Eftersom vi är nyinflyttade och bor på hotell blev det minifest med improviserad tårta. Redigt med presenter blev det iallafall; Mr Bean-docka och vaxkritor från pappa, ritgrejor från farfar, fler dockor och kläder från mamma och en cykel från mormor och morfar.

Stort jättegrattis till världens sötaste tvååring!